Det godaste...

Vilket fint väder vi hade på midsommar! Underbart härligt att ligga í hängmattan och läsa böcker i solen och njuta av god mat. På midsommarafton åt vi traditionell midsommarlunch med matjessill, gräddfil, hackad gräslök, hackat kokt ägg och färskpotatis. Det tillsammans med kall öl och en nubbe är ren sommar för mig!



Till efterrätt åt vi världens enklaste bakelse, helt enkelt rulltårta skivad i tjocka skivor toppad med grädde, skivade jorbgubbar och citronmeliss. Trevliga sommarsmaker.

När jag var ung och tittade på matlagningstv stod receptet i fokus. Kocken var noggrann med att berätta precis hur mycket av varje ingrediens den hällde i och hur beredningsmomenten gick till var av största betydelse. 100 gram mjöl siktas ner i de tre äggen. Efter programmet visades en stillbild av receptet under lång tid så att vi intresserade skulle ha tid att skriva ned det. Kanske spelades någon trevlig musik och kanske fanns en informativ bild av maten som bakgrund.

Senare började de flesta ha text-tv vilket gjorde att det kunde hänvisas till en texttv sida under programmet. Ofta krävde receptet flera sidor så man fick skriva så fort man kunde. Det gjorde jag en gång vilket innebar att jag rörde i 400 g smör i en pajfyllning. Jag var sisådär 12 och hade inte helt ordning på vad som var rimligt och inte, och smör, det är ju gott. Fyllningen mättades på smör vilket gjorde att det smälte och bildade ett smörbad ovanpå pajen. Jag tror inte ens att vi smakade på den. Men det var ju inte min barndoms misstag jag skulle beskriva. Utan tevekockens transformation.

Någon gång där kom internet. I recept på internet fanns möjlighet för utförliga beskrivningar som inte fått plats på text-tv eller stillbilder efter programmet. Programledarens informativa roll var därmed över. Så, hur ska vi då locka tittare? Jo, genom att spela på begäret. Vi ska begära maten. Det ska flörtas med kameran. Kokutrymmet som tidigare varit ett praktiskt kök blir en hel inredningstidning. Formspråket blir flörtigt, bullformarna blir tryckta med vackra mönster. Hygien är det inte tala om utan lustfyllt doppas ett finger i smeten för att sedan slickas av. Vi ska begära kocken, och vi ska begära maten.

Den andra vägen är att bjuda in gäster och småprata i matlagningen, intervju över ett sockerkaksbak. Intervju över ett glas vin och en paella. Detta gör att själva tvkocken måste bli så mycket mer än en duktig receptskrivare som kan tala tydligt i rutan. Nej, den måste väcka begär, eller vara en god intervjuare. Göra så stämningen i rutan blir mysig och trevlig eller härligt grabbig med en hel ko uppslängd på skärbrädan. Att bara leverera ett recept är passé. 

För receptet. Det hittar vi ju på nätet.



Bild från tv4.se fotograf: Daniel Ohlsson

Som ni kanske märkt startar många av våra måltider med en sofritto. Det var min sambo som kollade på något matlagningsprogram med spansk mat och sedan skenade iväg och inhandlade morot, lök och blekselleri. De ingredienserna har numera blivit en stapelvara hemma hos oss.

Sofritton finns i många kök men i lite olika tappningar, vissa tillsätter tomat och andra chili. Man kan helt enkelt göra lite som man vill, men viktigt är att den få gå länge så att allt mjuknar till en härlig röra.

Jag ger er härmed "receptet" med tillhörande pedagogiska bilder:

Sofritto

Morot
Blekselleri
Lök
(Vad du mer vill, vi brukar variera lite men oftast åker lite hackad vitlök med i röran)

Så här gör du:

1) Hacka ingredienserna så fint du mäktar med.



2) Låt gojsa med olivolja på medelstark värme i en kastrull.



3) Låt gå tills det är vackert genomskinligt.



Och jo, det är ju nu själva matlagandet börjar, detta är bara en härlig grund. Exempelvis kan ni laga köttfärssås eller skrapet i botten på pannan sås.

Så fort vi ska äta något, som jag tror har potential att bli gott fotar jag maten. Jag tänker då att en bild säger mer än 1000 ord och att jag givetvis vet exakt vad det var jag stoppade i den där rätten.  Sedan kommer det en dag då jag ska ladda upp bilden och skriva ner receptet, och så står det helt still.



Detta är en sådan bild. Jag tycker mig se salami, fefferoni och något grönt (rosmarin?). Det ser också lite kladdigt ut så förmodligen hade jag i lite grädde och sedan är det garnerat med riven parmesan. Eftersom jag känner min egen matlagning kan jag slå vad om att det även gömmer sig lök och vitlök där i även om det inte framgår av bilden.

Ehh, ja, jag kanske ska börja skriva ned några stödord under matlagningen i fortsättningen..

Länge köpte jag en massa kemikaliestinna färgglada flaskor med lustiga namn. En till toaletten, en till köket, en till golvet, en till spisen, ja jag kan fortsätta hur länge som helst. Sedan ber jag en dag min sambo köpa rengöringsmedel för golvet och han kommer hem med universalmedelet! Såpa. Självklart, den funkar ju till allt. Du kan dessutom göra som jag och blanda såpvatten i en blomsprutflaska, vips har du tillverkat din egen rengöringsspray. Fiffigt. Och miljön blir kanske lite gladare!

Jag har sagt det förut och jag säger det igen, hur matintresserad jag än är orkar jag inte alltid stå bland pannor och svettas den här årstiden. Då är det gott med en smidig macka. Lägger man ner lite kärlek i den också så blir den mycket godare. Jag försöker ofta piffa till det jag äter en smula, en smörgås ser så mycker godare ut med några gröna blad och lite symmetrisk ditläggning av påläggen. Här är en macka med serranoskinka, brie och tomat. Och så sommarens folköl, spendrups små ekologiska 33:or.

Nu drar jag på minisemester till göteborg! På återseende på lördag!

Jag gillar att pigga upp maten med lite färska kryddörter. Köpa på affären blir väldigt dyrt och du kan sällan ha flera sorter hemma. Därför älskar jag sommarens balkong, det är en fin känsla att gå ut och klippa av lite färska örter till matlagningen! Jag längtar tills vi har en egen liten täppa där vi inte bara kan ha örtträdgård utan även odla grönsaker.



Timjan, fransk dragon, kruspersilja och en liten chiliplanta vi fick av vänner som odlat upp från frö. Något år ska jag också orka göra det! Plantorna står på ett bord från det stora möbelvaruhuset.



En stor frodig oregano står i ett hörn på tegelstenar staplade på varandra. Med en liten balkong tvingas man ta vara på varje liten yta.



Här ser ni rosmarin och den ryska dragonen som växer som gräs, men den smakar också.. just gräs!



Sallad som jag satt från frön.



I år la vi trall på balkongen, det blev en så mycket mer varm och inbjudande känsla därute, lite som ett uterum!



Sist men inte minst har vi en murgröna. Den är inte så god men vacker att titta på.

På sommaren (i alla fall under de varma dagarna) är det gott med något törstsläckande och läskande. Bara rosévin kan bli lite alkoholstarkt även om det passar fint en sommarkväll. Ett tips då är att köpa något billigt rosévin och blanda det 50-50 med vanlig cider. Vi använde flädercider. Det blir riktigt gott och farligt lättdrucket. Det är fint att granera med några skivade jordgubbar.

Som jag nämt tidigare fick jag en hel kasse rabarber av en arbetskamrat. Jag, som inte är särskilt förtjust i det söta gillar just rabarber för dess syrlighet, men samtidigt, en googlesökning ger nästan bara söta recept med rabarber. Har ni några tips på vad jag ska göra med rabarbern som inte innebär att göra paj, kaka, kräm, gelé eller muffins?

Idag gjorde jag i vilket fall rabarberchutney. Den blev riktigt härlig och riktigt stark. Använde kajennpeppar direktimporterad från Qatar av min sambos bror, och jädrar vad stark den är. Första gången vi använde den (läste "paprica" på påsen) trodde jag att det var paprikapulver. Det gör jag aldrig om. Jaha, vart var vi, chutneyrecept ja.



Rabarberchutney (2 burkar a 250 ml)

Ca en liter rabarber (skalade om de är tjocka, annars endast strimlade i 5mm bitar)
1 hackad lök
3 hackade vitlöksklyftor
1 kanelstång
2 tsk malen ingefära
ca 1 krm kayennpeppar
2 msk vatten
1 dl russin

Så här gör du:

1) Blanda allt utom russin i en kastrull och låt det småbubbla på medelvärme i en halvtimme. Rör då och då.
2) Blanda i russin och låt det småkoka en kvart till. Plocka bort kanelstången.
3) Häll i rena burkar.
4) Låt stå och gotta sig ett par veckor i kylen, sedan är det bara att smaska på.

Jag brukar desinficera mina burkar genom att hälla kokande vatten i dem och låta de stå en stund.

Nej, vart har jag hamnat nu tänker du. Tomat, rädisor, fänkål och ärtskott. Vad är det här för fräsch sallad. Är hon Becca en sån som klämmer lite citron över ett knippe nässlor och kallar det middag? En sådan som helst börjar dagen med en shot mixade gröna alger?



Och här hör jag hur alla pustar ut unisont. Det går ju knappt att se salladen längre under lagret av serranoskinka, ädelost, valnötter och granatäppelkärnor. Gudskelov!

Det här är en sallad med mycket smak, det behövs inte ens någon dressing, eftersom alla ingredienserna har sin egen karakteristiska smak. Ett tips angående granatäpplet kan jag bjuda på också, istället för att kämpa med att pilla ut kärnorna så halverar ni den helt enkelt, samt bankar på den med en slev. Då trillar kärnorna ut så smidigt så. Men ett varningens ord, var lite försiktiga, eller bär cerisea kläder, annars riskerar ni att se ut som jag:



Trevlig kväll! Jag ska gå och handtvätta min tunika jag..